Robinson Cruise
Robinson Crusoe
”Swiiish, Swooosh” lät det när vinden susade ovanpå däck. Efter att spenderat en dag och en natt på Elizabeth II och inte sett skymten av land fick vi nu veta av kaptenen att vi snart var framme i Brighton. Klockan är tolv på dagen och kaptenen berättade också att vi beräknas anlända klockan ett. Mötet med Daniel Defoe är prick klockan två och vi har fått höra att han är väldigt noga med tiden pågrund av att han är en väldigt upptagen man.
Klockan är nu tio över ett och vi har precis hoppat av båten, eller rättare sagt sprungit av båten. Det är bråttom och vi har exakt femtio minuter på oss att hitta platsen där vi ska möta Daniel. Alva kollar kartan och hojtar till ”jag vet vart vi ska, följ efter mig”.
Klockan är nu en minut i två och vi HANN! Vi alla är förväntansfulla över mötet.
Han läste högt för oss ett utdrag ur en roman kallad ”Robinson Crusoe” skriven 1719 av författaren Daniel Defoe. Utdraget handlar om när han anländer till en ödé ö efter att hans skepp förlist. Vi får läsa om hur han blev tvungen att överleva med mycket små medel och hur han hanterar ensamheten på ön.
Som vi redan vet handlar upplysningen om förnuft och kunskap. Detta är en röd tråd i denna romanen eller åtminstone i det utdrag vi läste. Han har fått mycket lite verktyg från båten men resten måste han fixa själv. Han behövde tänka rationellt och fokusera på att överleva. I slutet av utdraget finns det även en lista på för och nackdelar om hans tillvaro på ön, det är höjden av förnuft och rationellt tänkande. Man behöver kunna se saker från två sidor och därefter göra en bedömning baserad på det verkliga tillståndet.
Robinson Cruise är denna romans protagonist. Han berättar allt ur sitt eget perspektiv och man som läsare får följa med honom på ett äventyr fullt av problem. I texten ändras hans uppfattning och tillvaro ganska snabbt. Från att gå efter tanke, känsla, handling så styrs han nu av förnuft och ett vetenskapligt tänk. Detta drar vi som slutsats efter att ha läst ”När mitt förnuft nu småningom började bli herre över min modstulenhet, började jag finna mig tillrätta så gott jag kunde” och även alla de beräkningar han gör under förloppets gång. Tex räknar han ut vad klockan är och finner ett system för att hålla koll på dagar, månader och år osv.
Det vi reagerar lite extra på är att Robinson även tar upp gud som en av det positiva faktorerna i hans fördel/nackdel lista. Han skriver ”och han, som genom ett under räddade mig från döden, kan också befria mig ur denna belägenhet” detta tyder på att han har stor tillit för att gud skall hjälpa honom ur denna situation. Gud dyker upp på fler ställen i texten och detta ger oss uppfattningen av att han var är en hängiven troende. Vi drar slutsatsen att denna text troligtvis är tidigare skriven än ”ett anspråkslöst förslag” eftersom att tron på gud aldrig nämns i den texten och i ”Robinson Crusoe” nämns det upprepade gånger. Detta eftersom att religionen sakta avtog under upplysningen.
”Swiiish, Swooosh” lät det när vinden susade ovanpå däck. Efter att spenderat en dag och en natt på Elizabeth II och inte sett skymten av land fick vi nu veta av kaptenen att vi snart var framme i Brighton. Klockan är tolv på dagen och kaptenen berättade också att vi beräknas anlända klockan ett. Mötet med Daniel Defoe är prick klockan två och vi har fått höra att han är väldigt noga med tiden pågrund av att han är en väldigt upptagen man.
Klockan är nu tio över ett och vi har precis hoppat av båten, eller rättare sagt sprungit av båten. Det är bråttom och vi har exakt femtio minuter på oss att hitta platsen där vi ska möta Daniel. Alva kollar kartan och hojtar till ”jag vet vart vi ska, följ efter mig”.
Klockan är nu en minut i två och vi HANN! Vi alla är förväntansfulla över mötet.
Han läste högt för oss ett utdrag ur en roman kallad ”Robinson Crusoe” skriven 1719 av författaren Daniel Defoe. Utdraget handlar om när han anländer till en ödé ö efter att hans skepp förlist. Vi får läsa om hur han blev tvungen att överleva med mycket små medel och hur han hanterar ensamheten på ön.
Som vi redan vet handlar upplysningen om förnuft och kunskap. Detta är en röd tråd i denna romanen eller åtminstone i det utdrag vi läste. Han har fått mycket lite verktyg från båten men resten måste han fixa själv. Han behövde tänka rationellt och fokusera på att överleva. I slutet av utdraget finns det även en lista på för och nackdelar om hans tillvaro på ön, det är höjden av förnuft och rationellt tänkande. Man behöver kunna se saker från två sidor och därefter göra en bedömning baserad på det verkliga tillståndet.
Robinson Cruise är denna romans protagonist. Han berättar allt ur sitt eget perspektiv och man som läsare får följa med honom på ett äventyr fullt av problem. I texten ändras hans uppfattning och tillvaro ganska snabbt. Från att gå efter tanke, känsla, handling så styrs han nu av förnuft och ett vetenskapligt tänk. Detta drar vi som slutsats efter att ha läst ”När mitt förnuft nu småningom började bli herre över min modstulenhet, började jag finna mig tillrätta så gott jag kunde” och även alla de beräkningar han gör under förloppets gång. Tex räknar han ut vad klockan är och finner ett system för att hålla koll på dagar, månader och år osv.
Det vi reagerar lite extra på är att Robinson även tar upp gud som en av det positiva faktorerna i hans fördel/nackdel lista. Han skriver ”och han, som genom ett under räddade mig från döden, kan också befria mig ur denna belägenhet” detta tyder på att han har stor tillit för att gud skall hjälpa honom ur denna situation. Gud dyker upp på fler ställen i texten och detta ger oss uppfattningen av att han var är en hängiven troende. Vi drar slutsatsen att denna text troligtvis är tidigare skriven än ”ett anspråkslöst förslag” eftersom att tron på gud aldrig nämns i den texten och i ”Robinson Crusoe” nämns det upprepade gånger. Detta eftersom att religionen sakta avtog under upplysningen.
Hej! Superintressant inlägg och analys om Robinson Cruise. Vi läser att Robinson handlar mer och mer utifrån sitt förnuft ju längre boken går, och detta är väl en av de största skillnaderna mellan upplysningen och modernismen. Under modernismen var inte vetenskapen längre intressant för författarna, och de valde att hellre skriva utifrån mer abstrakta och normlösa perspektiv. Det var mer så att läsaren själv fick tolka böckerna, dikterna och dess betydelse.
SvaraRadera